Äventyrsbilder

Här kommer en del bilder från några av våra äventyr.


Mer de Glace

Glaciäris

Floden inne i stan

Aguille du Midi

Här visar jag Grands Montets.

Här satt jag och Thes och glassade i solen uppe på Brévent och njöt av utsikten över Mont Blanc och en massa skärmflygare.

Fina svängar på Aguille du Midi

Sötsaker och medikament

Fettisdagen igår! Men inga semlor så långt ögat når i Cham. =( Däremot måste jag bestämt jobba mig igenom alla de olika bakverken på fiket vi upptäckte här i förra veckan. Beslutsångesten når svindlande höjder när man står där framför disken kan jag lova. Lösviktsgodis får dock vara för vår del. För några veckor sedan upptäckte vi att det faktiskt finns en godisbutik med ganska mycket läckerheter, och blev ju såklart tvungna att inhandla lite sötsaker. Men även om godiset var gott var det inte direkt värt 100 kronor för lite drygt två hekto. Du skulle kunna öppna en fillial och bli rik mor! ;)

Något Peter däremot införskaffat riktigt billigt i Italien är 1 liter Jäger för 13.90. Inte som på systemet direkt...

Idag har jag varit till Tant Doktor och fått konstaterat att det som vållat ont i mina ben förut inte är samma sak som vållar ont i dem nu. Alltid något. =) Nej, men tydligen är det så att jag har inflammationer båda benen, men problemet sitter inte riktigt på samma ställe som förut. Alltså har jag fått lite medikament att äta, men doktorn trodde inte att det skulle vara tillräckligt, så förmodligen får jag gå på "kinesitherpie" och dessutom skaffa medicinska sulor i pjäxorna. Om allt ovanstående inte hjälper ska jag tydligen dessutom få någon form av injektioner direkt i benen. Så det verkar ju som det är hopp om livet.

Nu ska vi fundera på om det är värt att gå ner på "brat-night" på Southbar (dom har verkligen annonserat att det är brat-night). Det är ju Stockholmarnas sportlovsvecka ni vet... Men vi ska ju som ena riktiga norrlänningar "bara vara oss själva för en stund"

/ T

Ditten och datten

Måndag igen. Ja, veckorna bara svischar förbi. Sitter just nu på Donken och tänkte att det var dags att skriva några nya rader. Peter är ute och åker med några umeåbor vi lärt känna, och jag tycker synd om mig själv för att jag har ont i benen och inte får följa med. =/ Det har börjat göra mer och mer ont faktiskt, så jag var in på boot fit-butiken tidigare i veckan för att höra om de trodde att man kan göra något med pjäxan för att underlätta under åkningen, men när jag sedan skulle ut och prova om det hjälpte kraschade jag och slog i ena benet lite till. Suck!

Vi har numera fått en inneboende i form av Benz bror Andreas som ska bo hos oss tills han lyckats hitta något annat boende. Han kom i onsdags och planerar att stanna till i Maj nån gång. Det är lite trångt, men funkar helt okej ändå. Till vår lycka fick han med sig boxen med alla sällskapsresorna, och en flaska Xanté som vi beställt. I backarna här kan man nämligen köpa en supergod varm drink som är baserad på äppeljuice, Xanté och kanel, och som vi gärna ville göra hemma också, men av någon anledning går det inte att få tag på Xanté på affären.

I skolan har vi fått en ny lärare som heter Ann. Det är en lite äldre dam med energi som ett kärnkraftverk. Man blev nästan lite chockad första dagen. Hon pratar snabbt och mycket, och ibland när hon kommer på att hon ska skriva upp något ord på tavlan formligen springer hon fram dit. Det är faktiskt bra att få byta lärare eftersom de arbetar på ganska olika sätt, vilket gör att man lär sig olika saker.

Nej, nu ska jag börja knalla hemåt igen. En hemskt irriterande tysk sitter bredvid mig och bankar på knapparna på tangentbordet, samtidigt som han pratar med mig stup i ett...

/T

Veckorapport

Nu är det dags att blogga igen! Vi har inte riktigt haft tid på senaste så nu blir det en veckorapport... I tisdags var jag i Courmayur (Italien) med två Skellefteåbor. Det var väldigt dålig sikt både i Chamonix och Courmayur, men vi fick ändå en underbar dag i Italien. Det berg som skidsystemet är byggt på ligger inte lika högt upp som Chamonix system, och det innebär mer skog vilket är bra när det är oväder. Det snöade ganska mycket och bara halva systemet var öppet. När vi tagit första kabinen upp snöade det om möjligt ännu mer. Det var puder nästan över allt och det roliga var att nästan alla for och sladdade i pisten=) Eftersom det blåste ganska bra lite högre upp fick vi leta oss lite längre ner och försöka komma på läsida. Det farliga med läsidor är dock att det är där lavinerna går när det blåser. Men trots det lyckades vi hitta flera ställen där det var låg lavinrisk och lite skog att leka i. Efter lunch började det snöa ännu mera. Är bland det sjukaste till snöfall jag varit med om. I liften på väg upp hann man bli helt täckt av snö. Jag hade säkert 3-4cm i min famn på 2-3minuter=) Många började åka hem men vi åkte på för fullt. Alla spår som var uppåkta fylldes igen på 20 minuter, och i skogen hade det drivit in ca 1m pudersnö vilket var jäkligt skojigt. Vi hörde att dom sprängde laviner hela dagen högre upp, och även på andra sidan där det är mer öppna ytor och nordsluttning (något som gör det ännu lavinfarligare p.g.a att det ofta blåser sydliga vindar). Tyvärr fick inte Thes åka skidor eftersom hela Chamonix var stängt...

I Onsdags for vi till Grands Montets efter att Thes slutat skolan. Bara halva berget var öppet p.g.a snön som kommit och blåsten högre upp. Lavinfaran var på 4 av 5. Toppen och Bocharden (liftar) var stängda men vi kunnde hålla oss till dom lägre delarna. Vi var med en klasskompis till Thes som just har börjat åka skidor, men dom som har varit på GM vet att det inte är bästa stället för en nybörjare så det var ingen hit... Efter ett tag kom en annan av Thes klasskompisar, Morgan (australienare), som jag visade några fina repor i offpisten. Tyvärr var han också nybörjare, men eftersom han är rätt galen så han tog sig ner ganska snabbt ändå=) Idag har dock samma galenskap resulterat i att han körde sönder knäet och inte kan gå=/

I torsdags var det snöoväder hela dagen så vi tog chansen att ta det lungt. Vi gick på stan och kollade in några ställen där dom säljer ost, och efter det gick vi på en chokladeria där vi fikade och drack kaffe med Florentina. Efter Thes eftermiddagslektion snabbåt vi och gick till en sportaffär där vi hämtade ett par andra skidor som Thes hade bokat för att prova under en dag. Sen for vi och klättrade resten av kvällen vilket var riktigt roligt. Fullt upp!

På Fredagen gick vi upp tidigt för att åka och testa Thes testskidor på Flegère. Hon var inte så nöjd med med skidorna, men vi hade riktigt mycket nysnö och fick ganska många puderåk. När Thes och Florentina for till skolan åkte jag med ett annat gäng till Grands Montets och åkte där på eftermiddagen.

Inne i glaciären

I Lördags tog vi en dag utan skidåkning för att vila upp oss inför glaciäråkningen på Söndag. Vi ägnade dagen åt att gå på marknaden som är varje Lördag, och besökte isgrottan i glaciären Mer de Glace. På marknaden är halva delen kläder m.m, och andra delen färska matprodukter. Det är riktigt mysigt, och vi inhandlade ost för nästan 100 kronor =) När vi var klar på marknaden åkte vi upp med tåg till Montenvers som är ett utflyktsmål just brevid Chamonix. Där finns en glaciärgrotta som man kan gå in i vilket var intressant. För att komma till grottan åker man först en lift, och sen väntar 340 trappsteg innan man är framme. I anslutning fanns det även stenmuseum samt bergsmuseum. På kvällen blev vi inbjudna på middag hos Florentina/Sofi och Matilda.
/ P

Från toppen av Aguille du Midi 3845m över havet.

Söndagen var dagen med stort D. Eller rättare sagt dagen med stort G, som i glaciär. Vi vaknade upp tidigt till blå himmel och en inte alltför hög temperatur. Efter att ha mött upp med vår guide, och tagit på oss diverse säkerhetsutrustning som selar och karbiner, bar det av med liften upp mot Aguille du Midi(3845m). Vi var förväntansfulla och smånervösa som små barn på julafton! Väl där uppe var det riktigt kallt, men dagen såg ut att bli fin. Vi åkte upp till utkiksplatsen för att prata lite om omgivningarna, vilka faror som finns, och självklart för att ta några bilder. Utsikten var milsvidd, och jag måste säga att det är helt sjukt att stå där uppe. Man har inga som helst perspektiv på hur enormt stort allting är förrän man får något att jämföra med. Seracer (istorn) som är flera tiotals meter höga ser små ut i de här omgivningarna. Efter en stund såg vi några skidåkare på väg ner för glaciären, och först då började man förstå storleken av det hela.

De flesta har väl sen hört talas om kammen man måste gå nedför innan man kommer ner på själva glaciären och kan påbörja åkningen. Det var inte det lättaste ska jag säga. Vi spände in hela gruppen på sex personer i ett replag och gick sedan på led nerför. Problemet är att det blir ganska upptrampat och glidigt med pjäxorna eftersom alla människor som åker glaciären går ner på exakt samma ställe. När man går inspänd ska man dessutom på grund av säkerhetsskäl hela
tiden hålla repet spänt, vilket också innebär att man blir känsligare för att till exempel halka efter om man måste stanna upp, eller för ryck från de andra. De flesta bilder man sett härifrån är dock tagna på sommren då kammen är ännu smalare, men vi hade ändå inte mycket utrymme att röra oss på. Eftersom det stupar ganska bra på båda sidor har de dock "gudskelov" satt upp rep att hålla fast sig i, och vi tog oss ju faktiskt ner välbehållna.

Thes är kittad med sele

Replag

Från den här punkten började själv åkningen. Vår guide Daniel förklarade hur vi skulle följa hans anvisningar, och så bar det iväg. Vi stannade upp lite här och där för att prata om vars farorna fanns, och för att analysera omgivningen. Vid ett tillfälle fick vi lära oss att göra ett snöankare, och ett nytt replag då vi var tvugna att åka över en spricka på en snöbrygga. Under hela färden var vi helt betagna av omgivningarna. Skillnaden mellan detta och åkningen i skidsystemen är som natt och dag!

Totalt färdades vi ungefär två mil under denna dag och 3000 fallhöjdsmeter, men långt ifrån hela sträckan innebär bra skidåkning. Vi fick några riktigt roliga svängar i orörd snö, men på många ställen måste alla åka på ett och samma ställe på grund av sprickor och liknande. I början av åket kan man välja några olika vägar ner, vilket innebär lite olika svårighetsgrad och lutning, men lite längre ner kommer alla ut på samma ställe. Trots att ganska många personer åker här varje dag såg vi dock inte till så mycket folk. Det känndes på sätt och vis mer som svenskt fjäll, med lugnet och tystnaden, än som Alperna. Eller som Hanna sa: Det är som hemma, förutom att allt är annorlunda. =) Ja, det var ju bara en av alla de roliga kommentarerna från dagen. Vi hade riktigt kul i vår grupp som bestod av mig, Peter,Hanna, Sandra, Rebecka och Joanna. Sex skämtsamma och matfixerade personer. Eftersom vi dessutom var frågvisa som ett gäng femåringar fick nog vår guide Daniel besvara fler frågor än normalt.

Klättring på glaciär

Efter den efterlängtade matpausen kom vi ner till ett riktigt sprickigt område där Daniel letade upp en passande kravass för oss simulera sprickräddning från. Vi spände på nytt fast oss i ett rep fäst i isen, och övade oss sedan på att klättra upp för isväggen. Det såg inte lätt ut när vi fick det hela förevisat, men både jag och Peter gjorde bra ifrån oss, och dessutom var det riktigt kul! Det är dock inte helt lätt att ta in så mycket information på en gång, speciellt eftersom det är sånt man ska kunna behärska i en paniksitutaion.

När dagen började lida mot sitt slut och vi började komma ner från glaciären gick den sista delen av åkningen genom den så kallade "James Bond-skogen". Vi undrade vars namnet kom ifrån, och fick veta att det helt enkelt beror på att man känner sig som James när man susar ner genom skogen. Självklart hade vi Bond-temalåten ringandes i öronen på vägen ner, och man förstod på en gång kopplingen.Man åkte som i en velodrom, och själva vägen var riktigt smal och slingrade sig med tajta kurvor ner för berget. Det var nästan så att man väntade sig att se ett gäng galna ryssar med k-pister i hasorna när man vände sig om. Mycket riktigt blev vi också omåkta av några galningar (om än ej ryssar) som inte verkade veta hur man bromsar på
det isiga spåret. Det var bara att hålla sig ur vägen kan jag säga. Det hela avslutades med ett hopp över ett tågspår (jag erkänner att jag inte hoppade utan klev), och så kom vi ut i en barnbacke sista biten ner i byn.

Väl nere var man inte lite mör kan jag säga. Vi lyckades dock gå över till grannarna som hade fest ett tag på kvällen innan det var natti natti.
/T

Utvärdering

Måste ju skriva en kort utvärdering av skidorna som jag hyrde igår. Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig... Att jag knappt skulle ta mig ner för berget och att jag inte alls skulle lyckas kantra dem i pisten. Optimisten ni vet...=) Så illa var det dock inte alls. Inte på långa vägar. De gick oväntat bra att åka i pist med, och de var hur roliga som helst att åka i offpisten med. Det var ganska bra före att prova dem i dessutom. I ospårad nysnö var det lätt att bara flyta ner för backen, och där det var lite oroligare underlag, spårat osv, var de mycket lättare att åka än mina vanliga skidor. Jag tycker att mina skidor "hugger" ganska mycket när det är lite vallar, eller gamla hårdheter under, vilket dessa inte gjorde på samma sätt. Mot eftermiddagen fick jag känna på lite mer sådant före, och de sväljer väl inte riktigt allt sådant, men jag har ju inte så jättemycket att jämföra med heller.

När jag lämnade tillbaka skidorna visade det sig dock att de inte har kvar några sådana till salu i min längd, så för att göra en lång historia kort, ska jag få prova några andra skidor gratis senare i veckan istället. Då blir det ett par Dynastar Legend Pro Ride. De ska tydligen vara riktigt bra, men ganska hårda, så vi får väl se hur det går och vad jag tycker. Ganska bra att få lite mer att jämföra med i alla fall. Problemet blir väl förmodligen att föret inte kommer att vara detsamma, så det blir svårt att ställa dem mot varandra rakt av.

Det kan hur som helst konstateras att det är mycket dumt att prova saker såhär. Ha-begäret når oanade höjder...

Stay tuned! ;)

Puder till Cham

Puderbruden

Äntligen kommer snön. Efter ca 2 veckors uppehåll så har det börjat snöa. Och då menar vi SNÖA! Inte som hemma där det kommer några centimeter åt gången.... De säger att det ska komma 60-70cm snö till imorgon, så det blir till att kliva upp tidigt.

Idag har vi varit på lavinutbildning som startade med teori som var mycket bra, men kanske lite tung för de som aldrig har läst lavinböcker eller gått någon tidigare utbildning. På eftermiddagen blev vi indelade i grupper om 6 personer, plus en bergsguide. Därefter gick vi mot Aguille du Midi-liften och en parkering som hade en halvmeter snö. Där gick vi igenom den praktiska biten och olika trancievers (analoga/digitala), samt sondteknik. För Thes och mig gick det riktigt bra eftersom vi har övat tidigare med våra trancievers. Men utöver det fick vi lära oss massor av nya knep och trix som man kan ha nytta av vid sökning i en lavin. Kl 16.00 avslutades kursen med ett litet info.möte där vi fick veta att det inte blir att åka Vallèe Blanche (från toppen av Aguille du midi på 3841m, ändå ner till Chamonix där delar av åket går över glacierer) som planerat imorgon. Vädret ser inte nog bra ut, så åket kommer istället att göras nästa helg. Efter kursen gick vi till den stora skidaffären Snell sports där vi lyckades hyra ett par puderskidor till Thes för morgondagens åkning. Nu återstår kvällen för laddning av utrustning & muskler så vi ska orka med morgondagen.

//P

Klättring och skidåkning hela dagen

Thes visar hur man gör och påstår att Mount Everest inte är några problem=)

Hej å hå... Igår var det fullt upp. Thes var krasslig så hon fick sova ut före skolan, men jag och Florentina drog upp på Brévent och Flegère (sydsluttningen mitt emot Mont Blanc). Jag valde att ta med mina racingskidor vilket jag inte ångrar för fem öre då vi möttes av sol och stenhårda pister. Dessutom var det nästan inget folk uppe på berget vilket gjorde att vi kunde ha ännu roligare. =) Efter lunch drog Florentina till skolan och jag mötte upp några andra som går i Thes paralellklass. Gjorde en ganska fin krasch och fick lite ont i ena ljumsken, men kunde ända åka hela dagen ut. Jag kom hem kl 17 och Thes var tillbaka just efter mig. Vi slängde ihop lite mat och hämtade sedan Florentina och australienaren Morgan med våran bil. Därefter styrde vi kosan mot den stora klätterhallen i Les Houches som ligger ca 5km från Chamonix. Väl där snörde vi oss upp på väggarna och hade jäkligt skoj. Thes sa före vi for dit att hon skulle ta det lugnt och endast säkra, men hon kunde inte hålla sig borta från väggarna. =) Jag var ganska orolig att jag skulle ha för ont i benet för att kunna klättra, men när jag väl var varm så var det inga problem. Just före stängning kastade Morgan sig upp på en av de svåraste väggarna, med ett överhäng som nästan är vågrätt högst upp. Han hade ca 5m kvar när han tappade fästet, men det var jäkligt imponerande att se. Vi kom hem just efter kl 22, då jag for iväg till Carl som fyllde år för att ta några pilsner och snacka om skidåkningen. Thes hade läxor att göra och dessutom ont i huvudet, så hon for hem direkt eftersom nästkommande skoldag började tidigt på morgonen...

Här ser ni Morgan i den gula tröjan, på väg att klara av monsterväggen som jag skrev om tidigare.

Idag har däremot varit en vilodag. Det har blåst ganska hårt upp på bergen så då är det inget vidare att vara där. Vi har varit och handlat mat och betalat lavin-/glaciärutbildningen som är nu till helgen. Om vädret är bra ska vi även få åka upp till 3841m och åka ett åk som är över 2mil långt vilket ska bli jäkligt skoj. Dom har dock inte lovat superfint väder, så förmodligen blir det nästnästa helg istället. Det är bara att hålla tummarna för ett stort snöoväder så vi får lite frächt puder!

Idag har vi också varit och lämnat in tvätt på en tvätteria. Det kostade 11 euro för all tvätt som vi har samlat på oss under tiden vi varit här. Det tog ca två timmar, och då var tvätten torkad och vikt vid avhämtningen =) Värt vart ända öre tycker jag.

//P

Resa till Italien och Courmayeur

Hanna kör en fin pudersväng

I söndags var jag till Courmayeur medans Therese låg hemma i sjuka. Bussen gick 08:45 från Tågstationen i Chamonix. Färden gick genom Mont-blanc tunneln där vi blev fast i ett tag p.g.a lite kö men när vi kommit genom tunneln så var resan över. Bussen parkerades på busstaionen och sedan fick vi gå nästan en kilometer till huvudliften där alla som hade det dyare liftkortet fick det uppdaterat gratis, och därefter tillgång till alla Courmayeurs liftar. Även bussresan mellan Chamonix-Courmayeur är gratis om man har det dyrare liftkortet. Uppe i backarna var det helt underbart och varmt väder.
Vi hade bokat tid 12:30 på en pizzeria/resturant där vi möttes av en galen servitör. Efter massa hejande och hoande så fick vi vårt bord. Många av oss valde att äta Italiensk pizza, och jag åt givetvis en Cappricosa som till min förvåning fanns i Italien=) Det var verkligen härligt att sitta på utserveringen och njuta av solen.

Köp dryck så får du allt detta på köpet=)

Efter några timmar med piståkning och lössnöåkning så tog vi oss till ett afterski ställe nere i stan. Cormayeur är en mycket mysig alpby som kanske har mer lyxaffärer än skidaffärer. På afterski-stället möttes vi av värdens snacks-/matbord som man fick äta av när man beställde något att dricka. Tyvärr blev det lite stressigt, så efter en öl och lite mat så fick vi springa till bussen som gick kl 17. Efter 15-20 minuter var vi tillbaks i Chamonix och där gick vi bara över vägen från tågstationen till Chambre neuf där det var proppat med folk. Men vi fick ett bord där vi kunde avnjuta en pilsner. Efter en dusch hemma så gick jag över till Hugo som bor ganska nära oss. Där var nästan alla som varit med till Italien och vi hade en mycket trevlig kväll...

// P